LCHF-Minimalt av Kolhydrater utan Socker

Många som skriver till mig skriver att dom lyckats gå ner i vikt, både 10, 20 och 30kg (vilket är helt fantastisk) men tyvärr lyckats gå upp igen + lite till. I och med det känner dom sig misslyckade och förtvivlad... Varför bev det så här?

 

Vad jag känner igen detta, har gjort det så många gånger! Har bantat så gott som hela mitt vuxna liv. Börja tidigt med att hysteriskt bara måste gå ner 2kg till helgen för byxorna skulle sitta snyggare ...vad blev resultatet av det? Jo efter bantning/svält gick jag upp dessa stackars 2kg + 1kg till ...så där ja, så hade jag satt igång och banta mig till fetma/övervikt. Nu har inte min övervikt skett i en handvändning utan sakta men säkert så har jag bantat på mig några extra kilon till dom var allt för många.

 

Expert på hur jag ska banta (fort skulle det gå) så var det ingen match att banta ner 10kg för att sedan när jag åt vanligt igen, gå upp 15kg. Varför fatta jag inte att jag måste lägga om hur jag äter på heltid, att jag inte kan gå tillbaka och äta som förr?

 

Jag är ingen expert och kan inte svara på varför, men jag vet känslan när jag lyckas gå ner dom där kilona, jag var så lycklig, smal och i sådan full kontroll ...alltså jag visste ju hur man går ner, så om jag åt en hamburgare eller pizza och gick upp lite ...SÅ VISSTE JU JAG hur man gick ner igen! Gäller bar stoppa i tid... ja eller hur, helt plötsligt innan jag märkt det så hade jag gått upp allt + lite till ...varje gång!

 

Efter jag bantat på mig tillräckligt med väldigt många kilon så ville inte min hjärna veta hur mycket jag väger, så jag ställde mig inte på vågen för jag helt enkelt INTE vill veta vad jag väger. Jag ville inte se att jag hade 20kg/30kg övervikt. Tittar man i spegel med rätta kläder och från rätt vinkel så ser man inte så tjock ut jämt heller.

 

Nu får ingen missförstå mig, att vara lite rund, mullig, kurvig eller lite övervikt med volanger (finns många namn) det tycker jag är klädsamt och ser väldigt friskt och sunt ut. Dagen ideal idag som får unga tjejer till att just banta/svälta för att byxorna ska sitta snyggt till helgen. Det är dessa ideal och bantningshysteri som är fel. Jag menar är vi lite rund om höfterna så köp en större storlek så sitter byxorna snyggt, hade jag haft den inställningen som ung så hade ja inte bantat på mig fetma, är helt övertygad om det!

 

Jag har idag lagt om min kost och äter lchf, har gjort en livsstilsförändring (kommer aldrig gå tillbaka till "vanlig kost") det är detta som kommer hålla mig viktstabil framöver. Jag har också börja med 5:2 kombinerat med lchf och mår så bra av det. 5:2 är en form av periodisk fasta och fasta har många fördelar på just hälsan. Nyckeln till hälsa och en sund vikt är att göra sin kost till en livsstil och SLUTA banta.

 

Och glöm för guds skull inte att man måste inte ha storlek 34 eller 36 för och vara snygg, vissa ska banne mig ha storlek 48-50 för och vara snygg och hälsosam, vi ser så olika ut! Det som räknas är att vi mår bra, har hälsan! Vi ska gå ner så det passar just oss själva och så vi mår bra. Det är när vi passerar storlek eller vikt som vi inte mår bra av eller vill ha och det påverkar hälsan som vi måste gå ner, låt inga ideal bestämma vad du ska väga ...utan lyssna på kroppen.

Kämpa för det lönar sig💞💞💞

 

 

Kram på er där ute🤗🤗🤗